Det där ansiktsuttrycket som bara en bergochdalbana kan frambringa

HEJ KOMPISAR. 
AAAAH. Just nu är jag på fruktansvärt bra humör. Ni vet, så där så det bara spritter i kroppen hela vägen ut i tåspetsarna, så man inte kan somna på kvällen för att man bara ligger där och tänker på hur glad man är. Det händer inte hela tiden precis, så jag njuter. För några dagar sedan var jag på Liseberg med mina kusiner och min ena syster och hade det SÅ himla bra, och nästan varje kväll hela den här sommaren får jag spela teater (som förövrigt är det absolut, absolut, absolut bästa jag vet i hela världen), och hjälp. Jag är SÅ glad, vet inte riktigt vart jag ska ta vägen.
Dessa två aktiviter som gjort min själ så lycklig har dock resulterat i en fin liten samling blåmärken, som jag inte minns när eller hur jag fick. Se detta kollage som ett konstverk.
Känner att det här inlägget inte skulle vara komplett om jag inte visade följande bild, det hade varit nästintill olagligt. Flumeride är mitt favoritåk på Liseberg, alla gånger, men på den här bilden ser det mer ut som att jag ångrar alla mina livsbeslut. Jag ser även lite ut som en anka. Trevliga grejer.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback


RSS 2.0