Hörreni, det har hänt en väldigt stor grej i allas våra liv som jag ännu inte påpekat på bloggen. Eller, inte allas kanske, men folk som bor ungefär där jag bor. DET HAR KOMMIT SNÖÖÖÖÖÖÖ!!!!!!!!!!!! "Öh men Fanny, vi har ett eget fönster att se genom, du behöver inte berätta bla bla bLA !BFJucvEQRUAGTF4-qgrbg", kanske ni säger då. "Sluta upp med att försöka vara humoristiskt bittra och låt en liten tjej vara glad", kanske jag svarar. 

Liksom, bara titta. Jag frös fingrarna av mig för att ta den här selfien, så u better like it.

Det är halt dock, jävligt halt. Jag halkade nästan omkull en gång på vägen hem. Sedan halkade jag omkull på riktigt en gång också. Smack, rakt ner på ett knä i den isiga asfalten, som om jag skulle fria till den där främligen som råkade gå förbi just då. Sorry, du främmande tant, men jag tror inte vi är redo för en förlovning än.

Innan jag ens hade hunnit falla till marken tänkte jag "åh, hoppas det blir ett skrapsår så kan jag visa det på bloggen!!!". Vare sig mina prioriteringar är skeva eller ej kan vi diskutera en annan dag, poängen är att det inte blev något synligt sår. Så jag redigerade dit ett. KÄNSLIGA LÄSARE VARNAS.