Lite tankar om Orange Is The New Black

HEJ KOMPISAR.
Och fiender. Insåg att jag aldrig någonsin har sagt hej till mina fiender, vilket ju är lite elakt. Inte för att jag vet varför mina fiender skulle läsa min blogg, eller vilka mina fiender ens är, men om ni finns och om ni läser: HEJ. I alla fall, åter till mitt liv. ÖÖÖÖÖH. Det är vad jag har att säga om det, mitt liv alltså. I fredags kom en ny säsong av Orange Is The New Black, även kallad min fucking favvoserie i hela världen, och i lördags natt såg jag sista avsnittet. Nej, jag har inget liv utanför tv-serier, jag lever genom mina fantasier och dagdrömmar. Så, nu vet alla det.
OCH HERRE MIN FUCKING GUD, vad jag grät. Det var en sjukt bra säsong, men jag är så ledsen. Och besviken. Och jag känner att det som hände inte borde ha hänt. Okej, fuck it, jag orkar inte prata i gåtor längre. Om du inte har sett senaste säsongen av OITNB, consider this your official spoiler alert. 
 
 
SPOILER ALERT.
 
 
 
 
 
SPOILER ALEEEEERT.
 
 
 
 
SPOILEEEEEER ALEEEEEEEEERT.
 
 
 
Okej, hm. Poussey förtjänade inte det där. Jag är så himla trött på att lesbiska karaktärer dödas hit och dit i tv-serier HELA TIDEN endast för shock value, för det har hänt lite för ofta, i lite för många tv-serier på senaste tiden. Jag är inte bara en överdrivet känslomässigt investerad fangirl, jag sörjer inte bara en påhittad karaktär, inte den här gången. Man kan säga hur mycket man vill om att de inte dog just för att de var queer, om hurvida deras död var nödvändig för att föra historien framåt, om att det bara är tv, och så vidare, men jag orkar inte längre. Inte med det som precis hände i Orlando, inte med all annat skit som sker mot alla queera människor i hela världen, inte när det finns extremt lite representation av lesbiska på tv överhuvudtaget, och när det äntligen finns det så dödas de endast för, som sagt, shock value. Det hände med Charlie i Supernatural, det hände med Lexa i The 100, det hände med Denise i The Walking Dead, Tricia i Orange Is The New Black och nu Poussey också. Visst, Orange har fortfarande typ den mest välrepresenterade casten på tv, men ändå. Poussey var en svart, lesbisk kvinna, som ÄNTLIGEN fick vara lycklig, som var i det allra första lesbiska förhållandet i Orange som inte var abusive (för att, även om det är väldigt mycket gayness up in there, så kan man ju inte direkt säga att någon av de förhållanden som fanns innan var särskilt hälsosamma). Så himla många kunde äntligen se sig själva representerade i Brooke och Poussey och deras förhållande, och de kunde inte låta det vara så. De kunde inte bara få vara lyckliga. 
Jag vet att det finns väldigt mycket större problem i världen än detta, jag vet att det finns många HBTQ+-are som har det mycket värre med represetation och så vidare, och jag vet att jag nog inte har skrivit detta på bästa sätt, för jag är så jävla ledsen, men på riktigt. Representation spelar roll. Snälla sluta döda alla lesbiska karaktärer. Vi orkar inte mer.

RSS 2.0