Kan vi uppskatta att jag stavade det där rätt helt själv, fast jag inte har haft en tyskalektion sedan jag gick i nian? Jag är helt enkelt bara asgrym på allt. ALLT I tell u. Särskilt på att vara ödmjuk. Hur som helst, god morgon. Jag har lyckats vända på dygnet åt rätt håll, så jag blir sömnig klockan åtta på kvällen och kan studsa upp ur sängen vid sju morgonen efter utan problem. Kanske inte låter som en så stor bedrift, men med tanke på att jag har varit universums morgontröttaste människa ända sedan puberteten swept me off my feet så måste jag säga att jag är rätt stolt.

För jag tycker SÅ himla mycket mer om att gå upp tidigt, för det känns som att jag missar så mycket av livet annars (pensionärsvarning på den kommentaren...?). Till exempel, om jag hade sovit till tolv idag hade jag missat himlen. Inte att himlen tar fikarast klockan tolv varje förmiddag eller så, utan att den var fin imorse. Alltså SUPERfin. Så där alldeles apokalypsigt knallröd.

Sedan fastnade det såklart inte på bild, som solnedgångar aldrig gör (suck), men ni får helt enkelt lita på mitt ord. Att den var fin alltså.

Något annat som är fint med att gå upp tidigt är att man möts av en morgonsömnig Tessie, och en sömnig Tessie är den gosigaste Tessien. I och för sig vaknar hon inte ordentligt förrän klockan är typ två, men ändå. Gos.