AAAAAAH!!!! Ursäkta för att jag eventuellt sprängde era trumhinnor med det där skriket, jag är bara så frustrerad. Jag har inte bloggat på över en vecka, har nog inte varit utan bloggen så här länge sedan jag var typ fjorton. Vilket suger, för jag blir glad av att blogga och superdeppig av att inte blogga. De senaste två veckorna har dock varit KAOS. Jag kan nog lugnt säga att jag aldrig varit så stressad och ångestfylld någonsin innan. Det beror på många olika saker, men huvudanledningen håller jag nu i min hand. 

JÄVLA FUCKING KÖRKORTSTEORI.

Både uppskrivning och uppkörning närmar sig för min del med stormsteg, alltså riktigt, jävla gigantiska supersteg, och det är typ det läskigaste någonsin. Har haft tre-fyra timmars gråtsessioner nästan varje dag den här veckan, för att, HALLÅ?? PANIK????!!!?!??!!?! Jag har dock börjat lugna ner mig de senaste två dagarna, vilket nästan skrämmer mig ännu mer. Jag är inte en sådan som "lugnar ner sig". Panik, konstant illamående, gråta på bussen, skrika rakt ut i ren frustration på körkortsboken, sådant förstår jag. Nu känns det som att jag ändå har hyfsat bra koll, och kanske till och med kommer KLARA proverna? WTF??? Har jag sådana här positiva förväntningar finns ju risken att jag blir helt förstörd av besvikelse istället???

AAH. Ja, hur som helst. Bloggen kommer nog inte vara så rolig på några dagar till, för ni vet, körkortsångest. Nästa gång vi ses är jag antingen en överlycklig solstråle eller ett känslomässigt, besviket vrak. Eller båda, hur nu det skulle kunna gå till.